Vad är positiv psykologi?

”Giv oss mod att leva med själar i blomning” – Christina Andersson

Nationalencyklopedins definition av positiv psykologi är ”vetenskapen om människans inneboende resurser och hur dessa kan utvecklas”. En annan definition är ”det vetenskapliga studiet av optimalt mänskligt fungerande”. Positiv psykologi är en relativt ny gren inom psykologin som introducerades på 1990-talet av främst forskarna Martin Seligman och Míhály Csíkszentmihályi (3). Positiv psykologi är en vetenskap som intresserar sig för hur våra styrkor och personlighetsdrag påverkar vårt välmående till skillnad från den klassiska psykologin som till stor del intresserat sig för hur svaghet och brister påverkar detsamma. Den traditionella psykologin har också lagt stort fokus på psykiska sjukdomar och målet har varit att kunna bota dessa. Den positiva psykologin vill arbeta för mer än att bota. Intentionen är att ge individer redskap att använda sin potential för att uppnå maximalt välmående och förebygga ohälsa (1).

Ett grundantagande inom den positiva psykologin är att vårt välbefinnande byggs upp utifrån fem grundläggande komponenter. Dessa är oberoende av varandra vilket innebär att den ena inte kan kompensera för de andra. De fem komponenterna är att uppleva positiva känslor, engagemang, positiva relationer, känna meningsfullhet och att uppnå mål (accomplishments). Tillsammans bildar dessa PERMA-modellen som beskriver våra mänskliga grundläggande psykiska behov (2). Likt fysiska behov som t.ex. föda och sömn har de psykiska behoven ett evolutionärt ursprung och fyller en naturlig funktion för människans överlevnad (1). För att höja vårt välbefinnande i de fem komponenterna behöver vi identifiera och utveckla våra unika förmågor och personliga styrkor. När vi till fullo använder oss av personliga egenskaper som tjänar oss kan vi nå optimalt välbefinnande (2).

Gräv fram dina styrkor

Positiv psykologi är inte en ”lyckolära” med mål att endast känna positiva känslor och välbehag (1). Positiva känslor är endast en av fem komponenter i PERMA och kan beskrivas som hedonistiskt välbefinnandet där fokus ligger på positiva känslor, sinnesstämningar och upplevd lycka. Den positiva mentala hälsan är mindre beroende av flyktiga lyckokänslor utan påverkas i större grad av så kallat eudaimoniskt välbefinnande som beskriver de övriga fyra komponenterna i PERMA. Eudaimoniskt välbefinnande är en bredare definition av tillfredställelse som beskriver hur den mentala hälsan påverkas av upplevelsen av kontroll över sitt liv, kapacitet att utvecklas som person, ha och stärka positiva relationer, uppleva meningsfullhet och acceptera sig själv.

Varför ska vi försöka öka vårt välbefinnande?

Förutom den uppenbara fördelen med att må bra möjliggör den att vi kan klara av påfrestningar bättre. Det finns starka samband mellan eudaimoniskt välbefinnande, inställning till framtiden och fysisk hälsa. Vårt välbefinnande kan ge en fingervisning på vilken syn vi har på framtiden. Högt välbefinnande har starka kopplingar till en optimistisk syn på framtiden och lågt välbefinnande med en pessimistisk syn. Vilken inställning vi har till framtiden är av betydelse eftersom det har visat sig ha stark korrelation till hjärt-kärlsjukdomar och infektionssjukdomar. Där den med optimistisk inställning löper en lägre risk för att drabbas och den med pessimistisk en större risk (3). När vi överlag mår psykiskt bra känner vi ofta en optimism inför framtiden och har alltså ett bättre skydd mot fysiska besvär (1).

Även om den positiva psykologin lägger stor vikt vid positivt mentalt välbefinnande har syftet aldrig varit att förminska eller förringa de negativa känslorna som är en naturlig del av att vara människa (1). Utmaningar och svårigheter är en del av att arbeta mot ett tillfredställande liv där vi kan vara en del av ett större sammanhang och verka och engagera oss i något vi upplever som meningsfullt (3). Studier inom sjukdom och ohälsa är viktigt men det finns också mycket att vinna på att studera optimal funktion och hur det går att förebygga fysiska och psykiska problem. Den positiva psykologin ger en bild av hälsa som mycket mer än frånvaro av sjukdom. Precis som det länge funnits mätvärden för att diagnostisera mental ohälsa går det idag, mycket tack vare den positiva psykologin, att fastställa psykologisk hälsa. Genom att mäta graden av hedoniskt välbefinnande (positiva känslor), eudaimoniskt välbefinnande (positiv mental hälsa) och socialt välbefinnande på skattningsskalor kan vi idag få papper på hur bra vi mår, inte endast hur dåligt vi mår.

”Ta inte livet så allvarligt. Det överlever du aldrig”

– Elbert Hubbard

Referenser

(1). Nationalencyklopedin (u.å.) Positiv Psykologi. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/positiv-psykologi

(2) Positive psychology program (2017). The PERMA Model: Your scientific theory of happiness. https://positivepsychologyprogram.com/perma-model/

(3) Rydén, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.

En reaktion till “Vad är positiv psykologi?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s