Vad är hälsa?

”Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mental och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet”.

Citatet ovan är WHO:s definition av hälsa. Idéen om hälsa är något som intresserat många filosofer, psykologer och läkare genom historiens gång. Det är ett begrepp som inrymmer många aspekter och dimensioner och är därför i ständig utveckling och förändring. Vad som uppfattas som hälsa beror i stor grad på vad som uppfattas som sjukt samt vilka förväntningar som finns på livet. Idag är det till exempel möjligt att leva med en väl reglerad kronisk sjukdom som diabetes och därför måste inte sjukdom alltid innebära ett liv utan hälsa. Kraven på levnadsvillkoren har också förändrats. Det som för en generation sedan uppfattades som en rimlig tillvaro kan idag uppfattas som otänkbart¹. I det svenska bondesamhället räknades den som var fysiskt arbetsför som frisk medan vi idag har breddat begreppet så att ordet frisk även inkluderar psykisk hälsa. 

Förutom generationsskillnader finns det stora variationer mellan individer om vad som uppfattas som sjukt, friskt och hälsosamt, t.ex. om ryggont ska klassas som en sjukdom eller inte. Detta gör också att personer upplever och/eller reagerar olika vid sjukdom även om det är samma sjukdom. De kan t.ex. uppvisa olika symptom, ha olika sätt att förhålla sig till sin sjukdom samt svara olika bra på rehabilitering. De stora skillnader som finns endast i begreppet sjukdom tydliggör svårigheterna att definiera friskhet. Med dagens medicinska framsteg suddas gränser mellan frisk och sjuk ut då den sjuka kan leva ett livskraftigt liv trots sin sjukdom. Det är därför mer intressant och rimligt att prata om människan som mer än en biologisk organism och inkludera att hon också är en social och psykologisk varelse. Hälsotillstånd bör därför ses som ett bio-psyko-socialt fenomen där de olika aspekterna påverkar och påverkas av varandra¹.

Denna syn på hälsa är egentligen inget nytt då redan antikens greker filosoferade kring vad en människa behöver för att må bra. En term som just kan härledas till antikens Grekland är hedonism, lyckofilosofi. Det hedonistiska perspektivet lägger fokus på individens känslor, sinnesstämningar och upplevd lycka⁴. Det kan låta lockande att försöka gå genom livet med endast lycka och välbehag som mål men vad vore livet utan motgångar och svårigheter som får oss att utvecklas? Studier visar att negativa känslor är en viktig och normal del av varje människas liv. Vi människor är ständigt i rörelse i ett spektrum där vi är på väg mot ökad hälsa eller mot sjukdom; mot ökad lycka och välbehag eller mot självrannsakan och vånda¹.

En annan term som myntades av Aristoteles är begreppet eudaimonia. Det eudaimoniska perspektivet beskriver människans hälsa och välmående som beroende av en strävan efter att uppnå sin högsta potential, ”First, to know yourself, and second, to become what you are”². Denna strävan ger en känsla av meningsfullhet och självständighet när utveckling sker utifrån varje individs unika potential³. Det eudaimoniska perspektivet lägger inte lika stor vikt vid momentan lycka som det hedonistiska perspektivet och ligger också mer i linje med forskningen idag vet om psykisk hälsa.

Den forskning som bedrivs idag tar hänsyn till det samband som finns mellan fysiska sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar och psykiska och sociala faktorer. Därför läggs mer resurser på att undersöka dessa samband. Bland annat har man funnit att faktorer så som personlighet, levnadsvanor, sociala relationer, personlig utveckling, grad av självständighet, möjlighet att påverka tillvaron, känsla av mening, självtillit, tillit till andra och samhället kan kopplas till den fysiska hälsan². WHO har också kompletterat sin definition och där betonat betydelsen av det bio-psyko-sociala samspelet som ”tillåter människor att leva individuellt, socialt och ekonomiskt produktiva liv”.

”Att ha hälsa är att befinna sig i balans, att vara balanserad”¹. Balans tycks vara nyckeln till att beskriva vad hälsa är. En balans mellan individens fysiska, psykiska och sociala förutsättningar i den värld hon lever i. Människan är inte skild från sin omvärld och bör ses utifrån den kontext hon lever i. I ett land där problemen med hjärt- och kärlsjukdomar är åldersrelaterade kan 50-åringen med högt blodtryck fortfarande sägas ha hälsan i behåll. Det går i välfärdssamhället att leva ett hälsosamt liv trots funktionsnedsättningar, kroniska och psykiska sjukdomar. Detta är tack vare avancerad läkarvård och strukturella anpassningar¹. Det är idag möjligt att leva med t.ex. HIV och bipolär-sjukdom som med hjälp av effektiva mediciner och/eller rätt stöd kan regleras så pass att individen upplever sig leva med god hälsa. En funktionsnedsatt person kan idag också leva ett individuellt, socialt och ekonomiskt produktivt liv tack vare förändringar i samhällsstrukturen samt ändrade attityd och normer.

Vad är då hälsa? Enligt Sigmund Freud ”att kunna älska och arbeta” vilket är en ganska god sammanfattning av hälsan som en balans mellan individens fysik, psyke och sociala relationer i den värld hon lever i som skapar förutsättningarna och förväntningarna. Även om vi människor till stor del är bunden av vår biologi har vi förmågan och kapacitet att själva utforma vår tillvaro, vilket bidrar till den rörliga definitionen av hälsa. Med hjälp av den kultur vi skapar och de värderingarna vi lever med och lyfter fram har vi alla makt att påverka vår egen upplevelse av vår egen hälsa.

Vad är hälsa för dig?

Referenslista

⁽¹⁾Ryff, C., D. (2014). Psychological Well-being revisited: Advances in the science and practice of Eudaimonia. Psychother Psychosom, 83(10), s 10–28.

⁽²⁾Rydén, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.

⁽³⁾Nationalencyklopedin (u.å.) Hälsopsykologi. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hälsopsykologi

⁽⁴⁾Nationalencyklopedin (u.å.) Hedonism. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hedonism